Hur mycket får man berätta om filmen när man recenserar den? Hur mycket bilder från filmen kan man visa innan? En av de mest hajpade skräckfilmerna i sommar har varit Longlegs och här har det varit tabu att berätta om innehållet för någon som inte sett den (och tänker se den). Suggestiva trailers där Longlegs själv inte syns är allt….
Men hur är då filmen?
Obehaglig men inte läskig har jag fått den beskriven för mig på förhand, och det kan jag instämma i. Med ett stillsamt foto, där det agerande i scenen alltid är i mitten och en kamera som inte rör sig, blir hela upplevelsen i biosalongen helt klart obehaglig, och scener där det pirrar till i benen av obehag eller av en oväntad scen finns naturligtvis också.
Riktigt läskigt blir det dock aldrig, där finns…. Oops, inga spoilers var det visst, så det får räcka med att det inte blir läskigt, gillar man splatter-skräck så bör man nog hitta en annan film. Har man behov av att få en ny typ av skräck är det här kanske inte heller rätt film att se mer än för att det just är en skräckfilm som håller sig till sin genre.
Maika Monroe, som spelar FBI-agenten Lee Harker, hade tänkt sig en karriär som kite-surfare, men har blivit en ”Scream Queen” efter sin medverkan i filmerna The Guest och It Follows, och här gör hon också en stabil insats, utan att själv skrika (så mycket) eller få publiken att göra det. Hon jagar en seriemördare i början av -90-talet som då redan varit verksam i 30 år, där frågan är om det är han själv som mördar. Jag ställer mig lite frågan varför det tagit 30 år för mördaren att göra det som han satt sig för att göra.
Nicholas Cage spelar Longlegs, seriemördare på sitt Nicholas Cage-iga sätt men utan att spela över (vilket jag tycker han kan göra ibland), inte mycket att tillägga där faktiskt.
Hade gärna satt ett toppbetyg på en film som det snackats om så pass mycket, men dit upp når den inte riktigt, visuellt vacker men inte tillräckligt nyskapande skräck.